Det är inte ovanligt att begreppen naturläkemedel och kosttillskott blandas ihop. Naturläkemedel hanteras av Läkemedelsverket, medan kosttillskott är livsmedel och därmed ingår i Livsmedelsverkets ansvarsområde.

Kosttillskott är livsmedel som är avsedda att komplettera en normal kost. De innehåller vitaminer eller mineralämnen eller andra ämnen med näringsmässig verkan. De säljs exempelvis i form av kapslar och tabletter. Kosttillskott omfattas av samma generella lagstiftning som gäller för livsmedel i övrigt.

Det är inte tillåtet att marknadsföra kosttillskott med hjälp av medicinska påståenden, såsom “XX hjälper mot huvudvärk” eller “XX kan förebygga benskörhet”. Då klassas produkten som läkemedel eller naturläkemedel och måste först godkännas som sådant för att få säljas.

Kosttillskott – De Nya Reglerna

De svenska föreskrifterna om kosttillskott (LIVSFS 2003:9) trädde i kraft 1 augusti 2005. De är baserade på EG-direktiv (2002/46). Föreskrifterna innehåller bland annat en definition på kosttillskott, märkningsregler och förteckningar över tillåtna vitaminer och mineraler.

Syftet Med De Nya Reglerna

Syftet är att ge konsumenterna säkra produkter. Konsumentens val vid köp av kosttillskott underlättas också genom bättre märkning och handeln inom EU förenklas.

Säkrare Produkter

För vitaminer och mineraler anges i reglerna vilka substanser (exempelvis retinol och betakaroten för A-vitamin) som får användas vid tillverkning av kosttillskott.

Alltför höga doser av vitaminer och mineralämnen kan ge skadliga effekter. Säkra maximihalter för dessa i kosttillskott kommer att fastställas i ett senare skede. Minimihalter kommer också att fastställas så att konsumenten försäkras om att produkten verkligen innehåller tillräckliga mängder av vitaminer och mineralämnen.

Bättre Märkningsregler

Kosttillskotten ska bland annat märkas med:

  • ordet kosttillskott,
  • uppgift om vilket eller vilka ämnen som karakteriserar produkten,
  • uppgift om lämplig daglig dos och mängden av karakteriserande ämne eller ämnen i dosen,
  • en varning om att inte överskrida dagsdosen samt
  • information om att produkterna ska förvaras oåtkomligt för småbarn.

Enklare Handel

Direktivet gäller i alla EU-länder. Gemensamma regler gynnar den fria rörligheten för varor inom EU:s inre marknad.

Tillåtna Vitaminer & Mineraler

De vitamin- eller mineralämnen (enskilda substanser) som utvärderats och befunnits lämpliga för användning i kosttillskott finns med i förteckningen över substanser som får användas vid framställningen.

Även andra enskilda substanser av vitaminer/mineraler får under en övergångstid till och med 31 december 2009 användas under förutsättning att de fanns i produkter som såldes inom EU den 12 juli 2002 och att dokumentation skickats in till kommissionen före den 12 juli 2005 för utvärdering av EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet).

Tillsvidare kommer alla de substanser för vilka dokumentation skickats in till kommissionen att få säljas i Sverige. Andra EU-länder har dock rätt att förbjuda eller begränsa dem nationellt.

För övriga substanser i kosttillskott, exempelvis aminosyror, essentiella fettsyror, fibrer och växt- och örtkoncentrat, kommer nationella regler att gälla fortsättningsvis, eller fram till dess att särskilda bestämmelser beslutats även för dessa substanser.

Det betyder att i stort sett alla produkter som i dag finns på marknaden kommer att finnas kvar. Tillverkaren har ett generellt ansvar för att garantera produkternas säkerhet.

Risk För Biverkningar Med Kosttillskott?

Finns det risker med att använda hälsokostpreparat? Vanligen inte, under förutsättning att doseringen följs. Se också kostråd för gravida och ammande! Vissa preparat har emellertid visat sig kunna ge upphov till negativa hälsoeffekter. För andra preparat är underlaget för bedömning bristfälligt.

De beprövade “kosttillskotten” utgör knappast någon hälsorisk vid vedertagen dosering. För essentiella vitaminer och mineraler finns Nordiska näringsrekommendationer. Däremot är det näringsmässiga behovet av extra tillskott till dieten sällan vetenskapligt bevisat. Det är också viktigt att komma ihåg att även livsnödvändiga vitaminer och mineraler kan överdoseras. För vissa ämnen är det en liten marginal mellan vad som är optimalt för kroppen och vad som kan leda till negativa effekter. Exempel på detta är vitamin A. Det har på senare tid har publicerats studier som tyder på att ett något förhöjt intag av vitamin A kan bidra till benskörhet.

Det finns också nya, oprövade produkter som är baserade på olika typer av näringsämnen. I dessa har man koncentrerat näringsämnen som normalt finns i låga halter i livsmedel. Ibland kan det vara fråga om nya, hittills oprövade, kemiska former av olika ämnen. Exempel på sådana produkter är fria aminosyror, fettsyror eller kroppsegna substanser som coenzym. Den koncentrerade kemiska formen, och användning under lång tid- som det ofta blir när produkter tas i förebyggande eller stärkande syfte – medför att man kan utsättas för mycket höga halter av ämnet ifråga. Detta ökar naturligtvis risken för biverkningar.

En speciell produktgrupp utgörs av prestationshöjande produkter. Dessa marknadsförs som nödvändiga tillskott, framför allt till utövare av kraftsporter. Det finns dock sällan dokumentation avseende effekter och biverkningar.

Andra exempel på preparat är sådana som innehåller “nya” spårämnen som germanium och vanadin. Det är väl känt att bl a att germaniumprodukter, som tidigare funnits till försäljning, kan ge upphov till toxiska effekter.

Vissa produkter kan innehålla olika örter för vilka det inte finns tillräckligt med dokumentation vad gäller eventuella biverkningar.

Produkter med högt jodinnehåll bör konsumeras med försiktighet såväl av personer som har struma eller någon form av sköldkörtelrubbning som av gravida och ammande. Även för friska personer kan överdriven konsumtion av t.ex. algpreparat i sällsynta fall leda till rubbningar av sköldkörtelns funktion. Alla algprodukter bör ha deklarerad jodhalt.

Sammanfattningsvis kan den stora merparten av hälsokostpreparat (i rekommenderade doseringar) på den svenska marknaden konsumeras utan risk av friska vuxna personer. Liksom när det gäller användning av läkemedel det dock viktigt att påpeka att inte heller hälsokostprodukter skall överdoseras.

Det är bra att vara försiktig med nya preparat som marknadsförs med påståenden om mirakulösa effekter.

Tilläggas bör att barn, gravida och ammande kvinnor i dessa sammanhang kan vara extra känsliga och därför bör iaktta försiktighet.