Bantning är en metod för viktminskning. Ordet bantning har sitt ursprung från en man vid namn William Banting som levde 1797-1878 i London. Han hade stora övervikts-problem så han slutade äta socker och stärkelserik mat vilket ledde till att han gick ner i vikt. I en bok presenterade han sin metod som The Banting Method, därav namnet bantning.

Bantning går ut på att förbruka mer energi än man tar in genom mat. Detta kan göras på många olika sätt:

  1. Minska sitt energiintag genom att äta mindre energirik mat eller mindre portioner.
  2. Öka sin energiförbränning genom att exempelvis motionera mer.
  3. Någon kombination av ovanstående.

Livsmedel för viktminskning

Produkter för särskilda näringsändamål som är avsedda för viktminskning, det vill säga bantningsprodukter, är livsmedel med lågt eller mycket lågt energiinnehåll.

Bantningsprodukter delas in i tre grupper:

  1. Komplett kostersättning för viktkontroll
  2. Måltidsersättning för viktkontroll.
  3. VLCD, very low calorie diet, det vill säga livsmedel med mycket lågt energiinnehåll, 450-800 kilokalorier per dygns dos.

En gemensam benämning som ofta används för komplett kostersättning för viktkontroll och måltidsersättning för viktkontroll är LCD, low calorie diet.

Komplett kostersättning för viktkontroll, LCD

I begreppet komplett kostersättning för viktkontroll ingår livsmedel som ersätter hela dagsbehovet av näring. Energiinnehållet får inte understiga 3360 kilojoule (800 kilokalorier) och inte överstiga 5040 kilojoule (1200 kilokalorier) per dagsdos.

För övrigt ska produkterna ha den sammansättning som framgår av föreskrifterna och uppfylla kraven i bilaga 1 och 2 i essa föreskrifter. Endast de berikningsmedel som anges i förordning (EG) nr 953/2009 om ämnen som för särskilda näringsändamål får tillsättas livsmedel för särskilda näringsändamål får användas.

Måltidsersättning för viktkontroll, LCD

Måltidsersättning för viktkontroll är livsmedel som ersätter en eller flera, men inte alla, måltider under en dag. Energiinehållet får inte understiga 840 kilojoule (200 kilokalorier) och inte överstiga 1680 kilojoule (400 kilokalorier) per måltid.

För övrigt ska produkterna ha den sammansättning som framgår av föreskrifterna och uppfylla kraven i bilaga 1 och 2. Bara de berikningsmedel som anges i förordning (EG) nr 953/2009 om ämnen som för särskilda näringsändamål får tillsättas livsmedel för särskilda näringsändamål får användas.

VLCD, very low calorie diet

VLCD är livsmedel med mycket lågt energiinnehåll och som ersätter hela dagsbehovet av näring. Enligt sammansättningskraven får energiinnehållet inte understiga 1880 kilojoule (450 kilokalorier), och inte överstiga 3350 kilojoule (800 kilokalorier).

FAO:s (Food and agriculture organisation) och WHO:s (World health organisation) standardiseringsorganisation Codex Alimentarius har tagit fram en standard för VLCD-produkter (Codex Stan 203-1995).

Med Codex-standarden som utgångspunkt har en projektgrupp under Nordiska ministerrådet tagit fram nordiska riktlinjer för VLCD-produkter. De krav som Livsmedelverket ställer på sammansättning och märkning är baserade på de nordiska riktlinjerna.

VLCD-produkter får berikas endast med de berikningsmedel som anges i förordning (EG) nr 953/2009 om ämnen som för särskilda näringsändamål får tillsättas livsmedel för särskilda näringsändamål.

Vanliga bantningsmetoder

Här nedan följer en översikt över några vanliga bantningsmetoder som är populära idag.

Lågkalorimetoden

Denna metod går ut på att man äter mat med få kalorier, då detta innebär att man intar mindre energi. För ett par decennier sedan var detta den vanligaste bantningsmetoden. Varianter på lågkalorikost är att äta endast frukt eller någon annan typ av mat med få kalorier.

GI-metoden

GI-metoden går ut på att äta mat med lågt GI-värde. Denna typ av mat gör att energin kan fördelas över en längre tid och man behöver inte äta lika mycket för att känna sig mätt.

Atkinsdieten

Atkinsdieten går ut på att undvika att äta kolhydrater. Detta tvingar kroppen att ställa in sig på att förbränna fett. Kritik mot Atkins-metoden är att kroppen ställer in sig på svält och när man väl börjar äta kolhydrater igen kommer dessa att lagras som fett.

LCHF-metoden

LCHF, Low Carb and High Fat, kan sägas vara en nära släkting till Atkins-metoden. Den innebär kraftig begränsning av kolhydratsintaget, och viss ökning av intaget av fett och protein.

Strikt sådan kost är kraftigt avvikande från tidigare råd, runt 5% kolhydrater, 65-70% fett, 25-30% protein. Detta har länge varit högst kontroversiellt. Dock har lågkolhydratskost i och med 2008 års råd godkänts av ADA, American Diabetes Association, som alternativ för typ 2 diabetiker som vill gå ner i vikt.

Det har även prövats av svenska Socialstyrelsen, och i ett beslut 080116 funnits förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet, som ett alternativ till tidigare råd vid diabetes typ 2 eller övervikt.

Tanken bakom denna kost för viktnedgång har viss logik: kolhydrater är det element i kosten som stimulerar till mest insulinfrisläppning. Insulin är kroppens mest fettinlagrande hormon. Det finns ett flertal välgjorda studier från senare år som talar för att lågkolhydratskost är lika effektiv, eller mer effektiv, än andra dieter för viktnedgång.