Här går vi igenom en del vanliga frågor och svar om vitaminer, mineraler och kosttillskott.

Är hälsokost alltid oskadligt?
Hälsokostpreparat upptar en gränszon mellan läkemedel och livsmedel. Produktgruppen innefattar allt från biodynamiskt odlade livsmedel och näringstillskott till medicinalörter och naturläkemedel.

Eftersom preparaten ofta benämns “naturegna” och “fria från kemikalier” kan man få en känsla av att de inte kan ge några biverkningar. Man glömmer ofta bort att många för människan giftiga substanser kommer från växtriket. För att sälja naturläkemedel måste tillverkare och importörer låta kontrollera sina preparat och få dem godkända av Läkemedelsverket.

Något motsvarande godkännandeförfarande finns inte för livsmedel. För samtliga livsmedel finns dock generella krav att de inte får vara skadliga, smittförande eller på annat sätt otjänliga till människoföda. Livsmedelsverket och Läkemedelsverket kan ingripa, och har ingripit, för att förbjuda försäljning av produkter som varit otjänliga/hälsoskadliga.

Hur vet jag att de kosttillskott jag köper är säkra?
Producenter, importörer, exportörer och handlare måste följa samma lagstiftning som alla andra livsmedelshanterare vad gäller till exempel hygien, tillsatser, märkning och marknadsföring.

Kan koffeintabletter & guaranaprodukter ge förgiftning?
Produkter som innehåller koffein i koncentrerad form kan vara en förgiftningsrisk. Koffeintabletter och liknande produkter (kapslar, koncentrerade extrakt eller brustabletter) säljs i vanliga butiker. KaffebönorOfta finns de bland hälsokostvarorna. En del produkter innehåller guarana, och det är inte alltid det framgår att detta betyder att de innehåller koffein. Guarana utvinns ur den sydamerikanska växten ‘Paullinia cupana’, vars kärnor har högre koffeinhalt än vad kaffebönor har.

Koffeininnehållet varierar i produkterna. Det är vanligt att en ‘dos’, en tablett eller kapsel, innehåller 100 mg koffein, det vill säga ungefär lika mycket som finns i en kopp kaffe.

En koffeinförgiftning kan vara dödlig. För ett litet barn kan det räcka med att äta 10 – 15 tabletter som innehåller 100 mg koffein, för att få en allvarlig förgiftning. Dödlig dos för vuxna och barn över 1 år är cirka 150-200 mg koffein/kg kroppsvikt.

Tabletter med koffein och guarana bör förvaras oåtkomligt för barn. När tabletter som innehåller 100 mg koffein säljs som apoteksvara är de, i likhet med andra läkemedel, märkta med texten “Förvaras oåtkomligt för barn”.

Behöver Man Äta Vitamin- & Mineraltabletter Om Man Ammar?
Nej. Normalt behöver du inte extra tillskott av vitaminer och mineraler under amningsperioden.

Om man ändå oroar sig för att inte äta en allsidig kost kan man ta en multivitamineraltablett om dagen.

Behöver Barnet Något Kosttillskott?
Alla barn bör få AD-droppar de första två åren. För barn som får D-vitaminberikade matfetter (i praktiken alla margariner), berikad mjölk och brukar vara ute i solen är AD-profylaxen efter två års ålder inte lika viktig.

Barn som däremot inte får berikade produkter och inte vistas utomhus tillräckligt kan behöva få AD-droppar ända upp i femårsåldern, i synnerhet om de har mörk hudfärg. Pigmentet hindrar nämligen till viss del syntesen av vitamin D. Detsamma gäller om barnet även på sommaren har kläder som täcker ansikte, armar och ben när det är utomhus.

Utöver AD-dropparna brukar barn inte behöva något kosttillskott.

Finns Det En Risk För Att Barnen Får Kalciumbrist Om Intaget Av Mjölk Och Mjölkprodukter Begränsas?
MejeriprodukterDet rekommenderade kalciumintaget för barn ½-1 år är 540 mg/dag. Helt utan mjölkprodukter är det svårt att komma upp i den mängden. Om barnet fortfarande ammas får det en del kalcium från bröstmjölken.

Andra viktiga kalciumkällor är välling och/eller pulvergröt. Modersmjölksersättning går också bra. Dessa produkter innehåller komjölk, men är berikade med järn och vitaminer.

Vegankost Åt Barn?
Vegankost rekommenderas inte till barn. Den som ändå vill ge sitt barn veganmat bör ta hjälp av en dietist. Barn och vuxna som lever på vegankost måste ha tillskott av vitamin B12 eller äta livsmedel som är berikade med B12.

Det krävs också särskilda kunskaper om vilka produkter man ska använda för att få veganmaten att innehålla tillräckliga mängder av vitamin D, selen, kalcium, zink och järn som behövs för att barnet ska växa och utvecklas normalt. Liksom annan vegetarisk mat blir veganmaten också lätt för energifattig för små barn.

Kan Man Ge Förskolebarn Vegetarisk Mat?
Ett barn som äter varierat och tillräckligt av laktovegetarisk mat kan utan större problem få i sig den näring det behöver.

GrönsakerMen det är viktigt att köttet ersätts med sojaprotein (t ex så kallat sojakött och tofu), bönor, linser och ärtor och att barnet äter av många olika livsmedel. Man kan inte bara ta bort köttet utan att ersätta det med något annat.

Utrymmet för godis, snacks och kakor blir ännu mindre än för barn som är allätare. Det som är svårt är att täcka järnbehovet. Järnberikad gröt eller välling är näst intill nödvändigt för att barnet ska få i sig tillräckligt med järn, om det inte äter kött. För den som accepterar att äta små mängder ägg är quorn ett alternativ till kyckling och köttfärs, men tyvärr är järninnehållet lågt. Järn i vegetarisk mat tas inte lika lätt upp i kroppen som järn i t ex kött. Därför är det viktigt att måltiderna alltid innehåller C-vitaminrika livsmedel , som hjälper kroppen att tillgodogöra sig järn från grönsaker och baljväxter. Vitamin C finns i nästan alla färska grönsaker, rotfrukter, frukter och bär.

HallonVegetarisk mat kan ibland vara energifattig. För att den ska ge tillräckligt med energi måste barnet äta väldigt stora portioner, speciellt om många av grönsakerna serveras råa. Barnet kan ha svårt att orka äta och kan också få problem med gaser i magen. Då kan det vara bra med lite extra fett i maten, framför allt till de mindre barnen. Att begränsa kosten kräver kunskap om hur den mat som tas bort kan ersättas. Detta oavsett om livsmedel utelämnas för att barnet inte tål, eller tycker om dem eller för att föräldrarna av olika skäl väljer bort dem. Ju mer mat som utesluts desto större kunskaper krävs.

Varför Ska Man Äta Frukt & Grönsaker?
Flera epidemiologska studier stödjer hypotesen att frukt och grönsaker har en skyddande effekt i uppkomsten av kroniska sjukdomar och riskfaktorer som har samband med dessa. Det handlar om olika cancersjukdomar, blodtryck, höga LDL-nivåer (det onda kolesterolet i blodet), hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

Vilka Näringsämnen Finns i Frukt & Grönsaker?
Frukt och grönsaker är viktiga källor till flera näringsämnen, t.ex. vitaminer (vitamin C, folater), mineralämnen (kalium, magnesium), kostfiber, samt karotenoider och flavonoider. Frukt och grönsaker har en hög näringstäthet, dvs de innehåller mycket näring i förhållande till energiinnehållet.

Om man äter 500 gram frukt och grönt per dag, bestående av ett äpple, en banan, 1 dl juice, 125 gram tomat och sallad, en portion (65 g) vitkål och en portion (65 g) broccoli ger det totalt ca 250 kcal (1050 kJ). Detta motsvarar ungefär 10 procent av dagens energiintag.

500 gram frukt och grönsaker täcker i princip behovet av folat för kvinnor som planerar graviditet eller är gravida. En konsumtion i denna storleksordning har i epidemiologiska studier visats vara förenad med minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, övervikt och vissa cancerformer.

GrönsakerDet finns inte motsvarande epidemiologiskt underlag för att fastställa en rekommendation för barn. Däremot finns det studier som visar att barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre söta och feta produkter. Frukt och grönsaker bidrar med andra ord till att ge kosten en bra balans. Grunden för bra matvanor läggs i tidig ålder och barn som äter mycket frukt och grönsaker tenderar att ta med sig dessa goda vanor i vuxen ålder.

Barn 4-10 år bör äta cirka 400 g frukt och grönsaker per dag. Mängden 400 g är en anpassning till barns något lägre energibehov än vuxnas. Det är lämpligt om ungefär hälften är frukt och hälften grönsaker. I mängden ingår inte potatis för den räknas i det här sammanhanget inte som grönsak.

För barn över 10 år och ungdomar gäller samma rekommendation som för vuxna, dvs. ½ kg.

För barn under fyra år rekommenderas att frukt och grönsaker ingår i kosten varje dag, gärna vid varje måltid. Mängden bör öka successivt med stigande ålder så att de vid fyra år äter ca 400 g.

Ska Man Tillsätta Extra Fett i Barnets Mat?
Liksom spädbarn kan barn upp till två-årsåldern behöva litet extra fett i maten. Hur länge man behöver fortsätta med att tillsätta extra matfett beror på hur fet maten är i sig.

I praktiken äter många vuxna en kost som är tillräckligt fet för små barn, vilket betyder att något extra fett inte behövs. Men om maten är mager kan extra fett behöva tillsättas. Inom barnomsorgen rekommenderas en tesked extra fett per portion åt barn under två års ålder.

Vad Är Glykemiskt Index?
Kvinna Med HälsokostBegreppet glykemiskt index introducerades av Jenkins och medarbetare för cirka 20 år sedan. Enskilda livsmedel ges ett glykemiskt index baserat på hur snabbt de bryts ner och absorberas i mag-tarm kanalen. Glykemiskt index definieras som graden av blodsockerhöjning när man äter 50 gram kolhydrater i ett livsmedel i förhållande till när man äter 50 gram kolhydrater i form av vitt bröd eller glukos.

Under 2 timmar efter att man ätit livsmedlet mäts blodsockerstegringen som ytan under den förhöjda blodsockerkurvan. Ett annat begrepp som används är “glycemic load”, glykemisk belastning. Glykemisk belastning beräknas i koster genom att multiplicera det viktade medelvärdet av glykemiskt index med mängden kolhydrater i maten. Man kan säga att detta är ett sätt att beräkna glykemiskt index på en hel kost.

Den glykemiska effekten (blodsockersvaret) av ett livsmedel eller en måltid kan påverkas av:

mängd fibrer, fett och protein i livsmedlet eller måltiden
tömningshastigheten i magsäcken
typ av kolhydrat i livsmedlet
hur snabbt livsmedlets kolhydrater spjälkas i mag-tarmkanalen
tillagningsmetod
partikelstorlek
Glykemiskt index kan också variera inom ett och samma livsmedel beroende på t ex mognadsgrad i frukt och potatis- eller rissort.

Betydelsen av glykemiskt index som riskfaktor för vissa sjukdomar har debatterats livligt ända sedan begreppet introducerades. Det finns fortfarande olika uppfattningar om ett högt glykemiskt index är en riskfaktor för vissa kroniska sjukdomar

cancer
diabetes typ 2
fetma
hjärt-kärl sjukdom
Det tycks råda större enighet om att glykemiskt index har betydelse för personer med störd kolhydratomsättning (bl a diabetiker).